Forskning · 12 min · Uppdaterad 2026-06-05
Sidan bygger på minst två verifierade källor, listade längst ned.
Snabbsvar
- Historik: Central rättning fasades ut, lokal sambedömning gäller.
- I dag: Likvärdighet via kollegial kalibrering.
Vanliga frågor om guiden
- Rättar Skolverket proven?
- Nej i nuvarande modell, skolan sambedömer med anvisningar.
Fortsätt läsa här
Central rättning och lärarbedömning, vad säger omrättningsstudierna?
Kategori: Vad säger forskningen? · Läsningstid: ca 12 minuter
Delar av nationella proven rättas centralt eller via kontrollrättning, andra bedöms lokalt av lärare. Skillnaden påverkar reliabilitet, rättvisa och vad du som lärare kan lita på. eller via kontrollrättning, andra bedöms lokalt av lärare. Skillnaden påverkar reliabilitet, rättvisa och vad du som lärare kan lita på.
Kontrollrättning och Skolinspektionen
Skolinspektionens studier (2010 till 2013 och senare) visade låg överensstämmelse mellan bedömare på öppna moment, särskilt skrivuppgifter i svenska och muntliga delar i engelska. Det betyder inte att bedömningen är ”fel”, men att variation är inbyggd.
Lokalt bedömda moment
Många delprov bedöms i skolan med stöd av anvisningar och sambedömning. Hirsh (2017) lyfter sambedömning som en av de mest uppskattade delarna, just för att den synliggör olika tolkningar av samma kriterier.
Central rättning, styrkor och svagheter
Styrkor: Gemensamma normer, mindre lokalt beroende av enskild lärares strikthet.
Svagheter: Tar inte alltid hänsyn till elevens vardagskontext; kan kännas avlägset för klassrummet.
Koppling till betyg
NP-resultat ska ”särskilt beaktas” vid betyg, men om själva provbedömningen varierar, blir kopplingen extra osäker. Det förstärker behovet av dokumentation och kollegial kalibrering.
Praktiska implikationer
För lärare: Investera tid i sambedömning före och efter NP, det är den mest evidensstödda vägen till likvärdighet.
För elever: Olika bedömares tolkning kan påverka resultat, det är en systemfråga, inte ett personligt misslyckande.
Exempel (påhittad person)
Detta är ett påhittat exempel. Läraren Gustav ser att hans bedömning av en skrivuppgift skiljer sig från central rättning. Han tar med exemplet till sambedömning och kalibrerar sin tolkning. Ingen verklig person avses.
Evidence summary
Evidensstyrka: Hög för variation i öppna moment; medel för effekter på enskilda elevers liv.
Källor: Skolinspektionen (2010 till 2013); Hirsh (2017); Tengberg; Riksrevisionen (2022).
Historiskt arkiv (inte Skolverket)
Gamla nationella prov på npprov.se
Äldre nationella prov med källhänvisning till Skolverket. Använd för att förstå uppgiftstyper och kunskapskrav, inte som aktuell lärarinformation eller facit för pågående prov.
Verifierade källor
Varje sida bygger på minst två primärkällor. Alla länkar går till offentliga myndigheter eller publicerad forskning. Se även källbanken (100 poster).
- Skolinspektionen (2013): Kontrollrättning av nationella prov – slutrapport
Låg bedömaröverensstämmelse på öppna moment, särskilt skriv och muntligt.
- Skolverket (2017): Nationella prov i grundskolan – hur lärare och rektorer uppfattar och hanterar prov och provresultat
NP bekräftar ofta lärarens bild, ökar samarbete, elever stressade, lärare kritiska till tid och administration.
- Skolinspektionen (2020): Ombedömning av nationella prov 2019
Regeringsuppdrag om ombedömning och variation mellan bedömare.
Relaterat innehåll
16 min
Sambedömning av nationella prov, rutiner för likvärdighet
Organisation, byte av prov, kalibrering mot bedömningsanvisningar och kollegial utveckling.
18 min
Likvärdighet i betygssättning och nationella provens roll
Syntes av Riksrevisionen, Skolverket och akademisk forskning om avvikelser mellan betyg och nationella prov.
14 min
Washback i svenska, hur mycket styr proven undervisningen?
Vad forskningen säger om nationella provens påverkan på undervisning, särskilt i svenska åk 9.