Forskning · 18 min · Uppdaterad 2026-05-26

Minst två verifierade källor listade längst ned på sidan.

Vad säger forskningen om likvärdighet i betygssättning och nationella provens roll?

Publicerad: [Datum]
Uppdaterad: [Datum]
Kategori: Vad säger forskningen?
Ämnen: Likvärdighet, Betygssättning, Nationella prov
Läsningstid: ca 18 minuter

Nationella proven har ett av sina viktigaste officiella syften att bidra till en mer likvärdig betygssättning i svensk skola. Men hur väl uppfylls det syftet egentligen? Och vad händer när lagstiftningen skärps – som när skollagen 2018/2022 ändrades så att lärare ska "särskilt beakta" resultaten på nationella proven?

Detta är en av de mest grundliga synteserna av det aktuella kunskapsläget, baserad på centrala statliga granskningar och akademisk forskning från 2007 fram till 2025.

De stora avvikelserna – ett bestående mönster

Redan 2007–2009 visade Skolverkets egna analyser stora och systematiska skillnader mellan elevernas resultat på nationella proven och de betyg som sattes i samma ämnen. Skillnaderna har inte minskat nämnvärt över tid.

Den mest auktoritativa sammanställningen kommer från Riksrevisionens granskning 2022 (RiR 2022:22). Där konstateras:

"Den genomsnittliga avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov är störst i matematik. I nästan alla skolor är elevernas betyg i matematik högre än vad resultaten på de nationella proven visar. I svenska är den genomsnittliga skillnaden också positiv men färre skolor sätter högre betyg än resultaten på de nationella proven jämfört med i matematik. I engelska är den genomsnittliga avvikelsen liten, men för ett antal skolor finns stora avvikelser, både positiva och negativa."

Riksrevisionen fann också att avvikelserna är särskilt stora för elever som får underkänt på de nationella proven. Det är i just den gruppen som betygssättningen oftast blir mer generös i förhållande till provresultatet.

Forskare vid Stockholms universitet, Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich, har i flera studier (bland annat på uppdrag av Skolinspektionen) visat att fristående skolor i genomsnitt sätter högre betyg i förhållande till nationella provresultat än kommunala skolor – ett mönster som återkommer över tid.

"Särskilt beakta" – vad hände egentligen?

När skollagen ändrades så att läraren ska "särskilt beakta" resultaten på nationella proven, var förhoppningen att detta skulle minska avvikelserna och stärka likvärdigheten.

Riksrevisionens granskning visar att effekten hittills har varit liten eller obefintlig:

• I matematik minskade avvikelsen något i gymnasiet.
• I svenska ökade avvikelsen något.
• Lärare och rektorer som intervjuades uppgav att de i praktiken fortsätter att bedöma och betygsätta "som de alltid har gjort".

Riksrevisionen konstaterar att bestämmelsen är för otydlig för att ge lärarna tillräckligt stöd och för att Skolinspektionen ska kunna utöva effektiv tillsyn. Det är svårt att definiera exakt hur mycket ett provresultat ska "väga" i förhållande till allt annat en lärare vet om eleven.

Christian Lundahl, en av Sveriges ledande forskare på området, har under lång tid pekat på att nationella prov har flera, delvis motstridiga syften. När proven ska både stödja likvärdig betygssättning, fungera som underlag för systemuppföljning och samtidigt vara ett verktyg för lärarnas professionella bedömning, uppstår spänningar som inte löses enbart genom lagtext.

Styrkor i det nuvarande systemet

Det vore fel att hävda att nationella proven saknar värde för likvärdigheten. Forskning och myndighetsrapporter pekar på flera positiva aspekter:

• Inom enskilda skolor och lärarlag bidrar proven till ökad samsyn och professionellt samtal om bedömning (Hirsh, 2017).
• Många lärare upplever att proven ger en viktig extern referenspunkt som bekräftar eller utmanar den bild de har av elevernas kunskaper (Holst Lidfors & Simmerlein, 2019).
• I ämnen med nationella prov är avvikelserna generellt mindre än i ämnen utan sådana prov (Riksrevisionen 2022; Skolinspektionen).

Sambedömning – där lärare bedömer varandras elevers prov – lyfts i flera studier som en av de mest uppskattade delarna av systemet, just för att den stärker likvärdighet inom och mellan skolor.

Begränsningar och blinda fläckar

Trots proven kvarstår grundläggande utmaningar:

1. Relativ betygssättning inom skolan
   Lärare är ofta bra på att rangordna elever inom sin egen grupp, men har sämre förutsättningar att kalibrera nivån mot en nationell måttstock. Detta är ett av de mest återkommande fynden i både kvantitativa och kvalitativa studier.

2. Ämnesspecifika bedömningsproblem
   I svenska är skrivuppgifterna särskilt svåra att bedöma likvärdigt mellan olika bedömare (Tengberg m.fl.). I matematik handlar det ofta om hur mycket man "borde" väga in metod, resonemang och svar.

3. Anpassningar och särskilda behov
   Lärare i Holst Lidfors studie (2019) var kritiska till hur snävt regelverket för anpassningar är formulerat i förhållande till nationella proven. Vissa elever som i den ordinarie undervisningen får omfattande stöd får inte motsvarande stöd på proven, vilket påverkar resultatens jämförbarhet.

4. Stress och situationell påverkan
   Flera studier visar att elever kan prestera sämre på proven än i den vanliga undervisningen på grund av stress, tidspress eller provsituationen som sådan. Detta är särskilt problematiskt om proven ska väga tungt i betygssättningen.

Praktiska implikationer för lärare

Vad betyder detta för den enskilde läraren som ska sätta betyg?

• Använd proven som en viktig pusselbit – inte som facit. De flesta lärare gör redan detta. Resultaten bör vägas mot allt annat du vet om eleven: skriftliga arbeten, muntliga bidrag, läxor, observationer under lektioner och den långsiktiga utvecklingen.
• Delta aktivt i sambedömning när tillfälle ges. Det är en av de få mekanismer som faktiskt verkar förbättra likvärdigheten.
• Dokumentera din helhetsbedömning. Om du avviker från provresultatet, anteckna kortfattat varför (t.ex. "Eleven har visat stark utveckling under vårterminen och presterade under provet under tydlig stress").
• Var särskilt uppmärksam i matematik. Här är inflationsrisken störst enligt samtliga stora studier.

Praktiska implikationer för skolledare och huvudmän

• Skapa strukturer för regelbunden sambedömning över skolor, inte bara inom den egna skolan.
• Följ upp avvikelser mellan betyg och nationella prov på gruppnivå – inte för att straffa lärare, utan för att identifiera behov av fortbildning eller förändrade arbetssätt.
• Var realistisk med vad "särskilt beakta" kan åstadkomma. Det är ett svagt styrmedel i praktiken.

Slutsats – vad vet vi egentligen?

Nationella proven har en modererande effekt på betygssättningen jämfört med ämnen utan prov. De bidrar till professionella samtal och ger många lärare en känsla av ökad trygghet i bedömningen.

Samtidigt är det tydligt att de inte räcker för att uppnå en nationellt likvärdig betygssättning. Avvikelserna är stora, bestående och varierar systematiskt mellan ämnen, skolformer och elevgrupper. Förändringen i skollagen om att "särskilt beakta" proven har hittills haft begränsad effekt.

Frågan som återstår är om Sverige behöver gå vidare mot mer genomgripande lösningar – till exempel olika former av modererande modeller där provresultat och lärarbetyg vägs samman på ett mer formaliserat sätt, eller en starkare satsning på extern bedömning och sambedömning. Det är en diskussion som kräver både politisk vilja och fortsatt noggrann forskning.

Evidence summary

• Hög evidensstyrka: Systematiska skillnader mellan betyg och nationella prov (Riksrevisionen 2022, Skolverkets analyser 2007–2020, Vlachos & Hinnerich).
• Medelhög evidensstyrka: Effekter av "särskilt beakta" (Riksrevisionen 2022 – registerdata + intervjuer).
• Medelhög evidensstyrka: Lärarnas upplevelser av stress, anpassningar och sambedömning (Hirsh 2017, Holst Lidfors 2019).
• Begränsningar: Få longitudinella studier som följer enskilda elevers utveckling över längre tid. Svårt att isolera effekten av enskilda reformer.

Källor (urval)

• Riksrevisionen (2022). Statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov. RiR 2022:22.
• Skolverket (2009, 2018, 2019, 2020). Rapporter om likvärdig betygssättning.
• Christian Lundahl (2009). Varför nationella prov? – framväxt, dilemman, möjligheter. Studentlitteratur.
• Jonas Vlachos & Björn Tyrefors Hinnerich (flera arbeten 2013–2016).
• Åsa Hirsh (2017). Nationella prov i grundskolan. Skolverket.
• Matilda Holst Lidfors & Ellen Simmerlein (2019). De nationella proven "på liv och död". Uppsala universitet.

Vill du öva på uppgifter som liknar dem som förekommer i nationella proven? Se svenska, matematik och engelska på npmonstret.se – frivillig träning, inte Skolverkets regler.

Relaterat innehåll

• Jämförelse: Svenska, Matematik och Engelska – avvikelser och konsekvenser
• För lärare: Att använda nationella prov som stöd i bedömning
• Forskning: Washback-effekter på undervisningen

Dela eller citera
Denna artikel får citeras med angivande av källa. Rekommenderad hänvisning:
npguide.se (2025). "Vad säger forskningen om likvärdighet i betygssättning och nationella provens roll?" Hämtad [datum] från https://npguide.se/forskning/likvardighet

Denna syntes uppdateras löpande när nya rapporter eller studier publiceras. Senaste större uppdatering: [datum].