# Pojkar och flickor, resultat, stress och washback

> Vad forskning och registerdata säger om könsskillnader på nationella prov.

URL: https://npguide.se/jamforelser/elevgrupper/pojkar-flickor
Uppdaterad: 2026-06-05

## Snabbsvar

- **Kön:** Skillnader finns, orsaker mångfacetterade.
- **Skola:** Undvik enkla förklaringar, analysera lokalt.

## Innehåll

# Pojkar och flickor på nationella prov, skillnader i resultat och stress

**Kategori:** Jämförelser · **Läsningstid:** ca 12 minuter

Könsskillnader på nationella prov diskuteras ofta i medier, ibland förenklat. Forskning och registerdata visar ett mer nyanserat mönster som varierar mellan ämnen och årskurser., ibland förenklat. Forskning och registerdata visar ett mer nyanserat mönster: skillnader finns, men de varierar mellan ämnen, årskurser och hur man mäter (resultat, stress, washback).

## Resultat och betyg

Skolverkets och Riksrevisionens analyser visar att **flickor i genomsnitt presterar starkare** på flera delar av nationella prov i grundskolan, särskilt i läsning och skrivande. I matematik är bilden mer blandad och skillnaderna mellan skolor ofta större än könsskillnaden i snitt.

Viktigt: medelvärden säger lite om **din klass**. Lokala mönster kan skilja sig kraftigt.

## Stress och upplevelse

Flera kvalitativa studier (bland annat kopplade till Hirsh och Holst Lidfors) beskriver att **både pojkar och flickor** kan uppleva hög stress, men uttryck och stödbehov kan skilja sig. Flickor rapporterar ofta mer ångest inför bedömning; pojkar kan i studier underprestera relativt betyg i vissa ämnen, vilket diskuteras i samband med motivation och undervisningskultur (inte biologiska "facit").

## Washback och förväntningar

Lärare i intervjuer beskriver ibland att de omedvetet anpassar förväntningar efter kön, t.ex. skrivande eller muntliga moment. Det påverkar undervisning och i förlängningen provresultat. Medveten sambedömning och tydliga kriterier motverkar detta.

## Praktiska implikationer

**För lärare:** Utgå från kursplan och kunskapskrav, inte kön, vid bedömning. Analysera grupresultat utan att stereotypisera enskilda elever.

**För skolledning:** Använd NP-data för kollegial diskussion om likvärdighet, inte som ranking mellan klasser baserat på könsfördelning.


## Exempel (påhittad person)

Detta är ett påhittat exempel. Läraren Hanna analyserar sina klassresultat utan att dra slutsatser om enskilda elever baserat på kön. Hon fokuserar på kursplanens krav och tydliga bedömningskriterier. Ingen verklig person avses.

## Evidence summary

**Evidensstyrka:** Medel (registerdata starkare än kausal förklaring av könsskillnader).

**Källor:** Riksrevisionen (2022); Skolverket; Hirsh (2017); Holst Lidfors (2019).

---
Vid konflikt gäller Skolverket.